reccygrodan

Kunde inte sova ett skit inatt.. Magen bestämde sig för att börja total-strejka mitt i natten. Hade verkligen skitont, och mådde så förjävligt illa. Spyr i princip aldrig i nyktert tillstånd, hur illa jag än mår, men i natt trodde jag seriöst jag skulle göra det. Trodde jag fått någon magsjuka eller nått sånt skit, men det var det nog inte. Fortfarande rätt ordentligt ont i magen, men det är helt klart mycket bättre nu. Och illamåendet är i princip borta. Skönt det! Hela natten och förmiddagen idag var jobbig som fan!

Sen, jaa.. fick höra något jättekul idag. Blev SÅ glad... Det är bra att veta vad du tycker, men jag antar det kanske är vad många tycker. Du är inte direkt den första jag har fått höra att jag är en fet, otrevlig, ful, egoistiskt och blåst kossa, så det förvånar mig inte direkt att du tycker så. Har hört det i hela mitt liv, så många gånger, och av så många olika personer, så du kan inte ana. Har hört det från folk jag trott brytt sig, folk jag vetat hatat mig och allt jag är, men jag trodde aldrig att jag skulle få höra det av dig. Jag vet mycket väl att det är så. Jag vet mycket väl att jag är en fet, otrevlig, egoistisk och blåst kossa. Jag har vetat det länge, och jag vet det fortfarande. Så behöver inte höra det om och om igen. Det räcker att du säger det en gång. Jag fattar. Jag vet. Jag har alltid vetat att jag är egoistisk och fet och all sån där skit. Det räcker nu! Jag vill inte.. jag vill verkligen inte höra det mer!

 

Loser  - Smile Empty Soul

Försov mig idag, så missade två lektioner.. Gick då bara på svenskan som började klockan två.. Fan om det ska fortsätta så här, säger jag bara. Är så jävla trött på att inte ha en gnutta energi i kroppen och på att jag knappt tar mig upp ur sängen på möra. Räcker det inte med all annan skit? Hur ska jag orka ta tag i något och få ordning på skolan och whatever när jag är så förjävligt trött hela tiden?! Det funkar inte.. Det är ju inte direkt första gången jag försover mig så att jag missar en massa i skolan. Antingen hör jag inte larmet eller så kan jag bara inte ta mig ur sängen.. Jag orkar fan inte. Jag lovar; jag orkar inte! Fan, det är knappt jag orkar träffa folk, än mindre plugga. Det kommer fan inte bli ett skit av mig.

Ja menar; jag är trött ständigt, jag ställer till verkligen allting, min familj är helt puckad och ja... jag är helt jävla misslyckad helt enkelt. Jag är trätt på det! Jag orkar inte! Jag vill inte! Jag vill verkligen inte.

Orkar inte skriva något ordentligt inlägg nu, men kan uppdatera lite i alla fall..

Idag... eller *tittar på klockan* igår stod jag och Milla i kiosken på Valla. A-laget spelade mot Umeå. Hörde det skulle bli en hård match, men det blev inte så dramatiskt. Enda matchen jag sett i år, tyvärr... men den var bra och det gick grymt bra för dem :) De vann med 3-1 och de ligger väldigt bra till nu. Ligger etta i serien med ganska många poängs marginal från tvåan, så kanske blir det superettan nästa år?? Det är bara att hoppas!!

Sen blev det hem, iväg till mammas lägenhet för att ta ett bad. Så ringde syrran och vi gick en sväng runt samhället med Evita. Hade en diskussion över sms med en kompis som tog ganska hårt på mig.. tog åt mig en hel del, men mer än så säger jag inte.. orkar inte och är inte alls på humör.

Men ha det bäst!

Idag har det verkligen vart en lugnt dag. Skönt det; det behövdes. Skulle ha haft en lektion idag. Biologi B, men jag försov mig och vaknade typ 20minuter innan den skulle sluta, så kändes inte som någon mening att gå dit. Hade ändå inte hunnit.. Så jag låg kvar i sängen och drog mig till en 12 eller nått. När jag gick upp märkte jag att Mick var hemma. Morsan hade tydligen satt honom på att vänta tills sotaren kom, då ingen annan skulle vara hemma... men sotaren kom aldrig, så den stackarn hade i onödan gått upp tidigt och gått hit tvärs över hela Degerfors... Lite synd om honom.

Ja, han stannade inte kvar så länge. Jag gjorde i ordning några mackor i smörgås-grillen till oss (eller ja.. jag använde våffeljärnet då våran smörgås grill är... borta, tror jag.). Sen satte jag mig framför datorn och spelade lite wow tills de andra började droppa hem. Blev väl lite tjafs och så med mamma, men inget allvarligt.

Lite senare kom farmor på besök för att fira Dennis som fyllde tonåring i lördags. Fan vad de växer upp så fort. Kommer ihåg när han sprang omkring med sin nappflaska med filmjölk som om det vore igår.. De växer upp för fort..
Ja, i alla fall. Stig kom också sen. Han tog med lite fiskegrejer till Dennis, då Dennis har blivit som besatt av fiske under sommaren. Så han blev helnöjd! Han tog med Zackarias och drog iväg och fiskade senare, även om han inte var så glad över att han var tvungen att ha flytväst..

Ja, sen var farmor en ängel och gav mig 40 spänn så jag kunde köpa ett paket cigg. Jag åkte med henne ner till Kronhallen då hon också skulle handla, och sen skjutsade hon hem mig. Det var härligt. Då fick jag lite tid ensam med henne så vi kunde snacka lite. Det är konstigt hur alla tycker jag ser så mycket piggare ut nu för tiden, då jag bara känner mig sämre och sämre hela tiden.. heh.. kanske beror på att jag sover så mycket nu. Men det är ändå konstigt, för jag är verkligen astrött 24/7... Jobbigt as hell, men nu får jag i alla fall sova.

På kvällen drog jag och syrran till morsans lägenhet, som hon för övrigt aldrig verkar flytta in i. Det verkar nästan som hon kommer stanna kvar hemma... händer inte ett skit, förutom att alla bråk mella henne och pappa blir värre...
I alla fall, så drog jag och syrran dit. Först tog jag mig ett bad, och sen hon. Det var gött som fan! Sen gjorde vi oss lite nudlar och la oss en stund i varsin säng en timma eller så. Hon sov, och sjuk som hon är så snarkade hon så det hördes i hela lägenheten... Kunde fan knappt koncentrera mig på sudokun som jag försökte lösa..

Så nu sitter jag vid datorn och bara tar det lugn. Borde plugga, men känner inte att jag har varken energin eller motivationen till det.. som alltid, tyvärr. Men det finns en bra anledning till att det är så, så jag behöver inga fler tal om hur viktigt det är att ta pluggandet på allvar och att lägga ner hela själen i det. Jag vet allt sånt redan; det finns en anledning till att jag inte klarar av det. Men tänkte i alla fall försöka sätta mig lite imöra, då jag är ledig. Någonting borde jag kunna få gjort i alla fall.

Sitter i skolan och kollar runt lite på Internet. Kom en timma för tidigt, för mamma och pappa skulle in till ÖB så då skjutsade de mig samtidigt. Och lika bra det, för jag har lite plugg att göra. Ett kapitel som vi skulle ha läst i en bok som vi läser på engenlskan; The Odessa Files. Vet inte riktigt vad jag tycker om den än. Har bara läst ett kapitel, så är inte helt säker på vad den hanfdlar om hgeller, men det verkar vara om nazister som är kvar. President Kennedy har precis blivit mördad och nazisterna håller på att koka ihop något, verkar det som. Men ska inte säga för mycket, för har som sagt bara läst ett kapitel än så länge. Kan uppdatera mer om den boken vid senare tillfälle.

Sen var det en uppgift där vi skulle översätte ett par texter oxckså, så det borde jag nog ta tag i med. Visste att jag hade glömt någonting till idag, men kunde inte komma på vad det var. Nu när jag såg papprena så kom ajg på det... aja.. översätta ett par texter är ganska enkelt, så det kommer nog gå fort. Nej nu ska jag iväg och plugga lite.

Ha det bäst!!

Vet ni vem jag har saknat de sista dagarna? Jag har saknat Caroline. Och Anna! Visst; vi träffades inte ofta utanför skolan, men de gånger vi gjorde det var det så trevligt. Och i skolan!! Mitt stora stöd! Även om jag alltid skulle vara tjurskallig och inte ville säga någonting när jag mådde dåligt och så, och trots att jag var tråkig och antagligen en aning jobbig ibland så fanns ni alltid där. Jag behövde nästan aldrig komma till skolan och vara ensam. Jag behövde aldrig vara rädd för att jag skulle sitta och stirra på en vägg och deppa ner mig mer och mer hela dagen, för antingen Caroline eller Anna var ju alltid där. Förutom när Caroline var borta någonstans, då. Som när hon drog iväg i två veckor för att göra sitt projektarbete. Eller när Anna var sjuk eller borta. Annars har de vart där nästan jämt, och även om jag inte då kunde se det, så uppskattar jag det som faen nu. Jag vet inte hur de gjorde, och jag vet inte om de ens var medveten om det själv, men de lyckades alltid höja mitt humör, om en bara lite grann. Caroline som alltid kom med bra råd eller började prata om något för att få mig på andra tankar. Caroline har alltid det där förnuftet som jag saknar, och ett gott humör som nästan är omöjligt att rubba. Anna som alltid lyssnade och och som jag hade så många delade intressen att snacka med om.

Jag vet, jag hade många bra vänner på skolan, men det var Caroline och Anna som var de som gick i min klass. Älskar båda som fan, även om jag har skitdålig kontakt med dem nu. Jag behövde någon i klassen, och jag hade dem. Fan, det är tack vare dessa flickor som jag klarade av att hålla ut så länge somfaktiskt gjorde. Fick mig på bättre tankar och såg till att jag inte hamnade för långt ner i skiten. jag Det var kanske inte avsiktligt, men jag uppskattar det som fan. Hade inte de gått i min klass så hade jag lätt skitit i skolan mycket tidigare.

Nu när skolan har satt igång igen, med bara en massa nya människor, så önskar jag att jag hade Caroline och Anna att luta mig emot igen. Att jag hade dem att lätta upp stämningen och få upp mitt humör, men jag vet att det inte kommer blir så. Men jag saknar det. Jag saknar det som faen! Jag, Caroline och Anna. Det var så det såg ut, och det saknar jag. Jag saknar mina flickor... Inte på samma sätt som när det var jag, Anna-Maria och Sandra i högstadiet, det går inte att jämföra, men lika mycket. Jag vet att vi har urusel kontakt och så, men jag saknar er i alla fall! <3333333

Jag saknar så klart alla andra underbara människor från skolan och de andra vänner som jag inte träffat på länge och som jag inte träffar så ofta, men Caroline och Anna spenderade jag verkligen hela mina dagar med så nu när skolan har satt igång igen känns det konstigt :S

Kram på er!!!!<333

Äntligen har jag blivit frisk! Trodde nästan att allting skulle fortsätta ställa sig på kö i väntan om att göra mig sjuk, men nu är jag faktiskt relativt frisk och det är GÖTT!! Jag hade ju först något skit med örat, så att hörselgången och trummhinnan var väldigt svullen; fick gå på penicillin och skit på grund av det. Sen bara ett par dagar efter att det gett sig så blev jag i princip däckad av någon förjävlig sjukdom istället. Var väl antagligen en kraftig förkylning eller nån influensa eller nått.. jag har ingen aning, men jag är väldigt glad över att det gett sig nu i alla fall. Hade ont i halsen så att jag knappt kunde svälja, ont i magen, ont i huvudet (vilket jag i och för sig fortfarande har) och rätt så hög feber. Febern var 39,6 grader när den var som högst, och fan vad det var jobbigt. Men nu är jag frisk igen, och bra är väl det för känns inte som jag kan missa mer i skolan nu på ett tag. Har missat en hel del redan... Och vill inte sumpa ett helt år till.

Så; idag har jag tatt det väldigt lugnt. Låg och drog mig i sängen till en ett - halv två imorse. Sen upp och käka lite. Sen gjorde jag inte så mycket alls resten av dagen. På kvällen skickade pappa ner mig och Milla till Kronhallen för att kpa cola till mamma och lite cigg till de två. Milla och jag bestämde oss för att knalla runt lite, så vi hörde av oss till Sandra så kom hon och mötte upp oss. Vi snackade om en hel del; tydligen har det vart för länge sen vi träffades sist, för det var en hel del som hänt sen sist som vi verkligen behövde snacka om! Jag finns här för dig hela vägen, hun!! Hoppas du vet det! Och nästa gång; hör av dig på en gång och vänta inte tills vi träffas!!!!!

Camilla lämnade mig och Sandra vid stationen för att hon snackade med Janina på telefonen, så hon gick till mammas lägenhet och pratade med henne. Sandra och jag satt kvar vid stationen tills mamma ringde och ville ha sin vola. Sen drog vi till Sandra och hon visade ett spel som var rätt kul. Dock kommer jag inte ihåg vad det heter nu...

Men det var väldigt gött att bara umgås med syrran och Sandra hela dagen. Sandra.. ja, henne uppskattar jag alltid att träffa. Och Milla.. ja, vi kommer så jävla bra överens på sista tiden, och det är så jävla gött! Jag är så glad över att Milla och jag är så mycket närmre nu än vi har vart. Vi kan snacka om allt mellan himmel och jord, och det känns skönt. Det känns som det är precis den relation som man ska ha till sin syster. Älskar den lilla skitungen så in i helvete!!! Finns här för dig alltid, Camilla!! Vad som än händer så finns jag här! Jag hoppas att du förstår att du alltid kan komma till mig om det är något, för jag ställer alltid upp! Lyssnar alltid! Älskar dig som fan!!<33

Be good, everybody!!<3